Psykisk hälsa och välbefinnande

Psykisk hälsa och välbefinnande

Om du har sjukdomen schizofreni så kan det ha påverkat din livsstil. Några kanske börjar röka mer vilket kan leda till allvarliga, fysiska, hälsomässiga besvär. Dessa besvär kan förvärras ytterligare om man dricker mycket alkohol, använder otillåtna droger, äter onyttigt och inte motionerar.

Många personer med schizofreni går upp i vikt. Det kan bero på livsstilen eller på att man fått biverkningar av sin antipsykotiska medicin.

Det blir problem om det leder till stor övervikt. Övervikt är inte bra för den fysiska hälsan, den medför en högre risk för att få en hjärtsjukdom eller diabetes.

Därför rekommenderas att man gör en årlig hälsokontroll. Man kan också behöva träffa en dietist för att gå igenom sina kostvanor, gå till fotvårdsspecialist, tandläkare eller någon som kan ge annan typ av hälsoinformation som du behöver.

Om man tar hand om sin hälsa och har bra socialt stöd så är det möjligt att minska de fysiska riskerna.

Balans på träd
Ikon om att Hålla dig i form

Håll dig i form

När man mår dåligt psykiskt glömmer man ofta sitt fysiska välbefinnande, men det är viktigt att du försöker leva så hälsosamt som möjligt.

Dåliga matvanor, rökning och alkohol samt brist på motion är bidragande faktorer till en dålig hälsa.

En hälsosam livsstil innebär att du motionerar regelbundet. Motion är bra för hjärta och lungor, hjälper till att bygga muskelmassa och att stärka skelettet. Övervikt är en hälsorisk och motion är ett bra sätt att både gå ner i vikt på och/eller minimera viktökningen.

För personer med schizofreni är det särskilt viktigt eftersom man kan gå upp i vikt av vissa antipsykotiska läkemedel Motion kan inte ersätta läkemedel vid schizofreni, men kan den vara en hjälp i att hantera sjukdomen. Motion kan leda till förbättrat stämningsläge och förbättrad koncentrationsförmåga, minska ångest och stress och hjälpa till att öka självförtroendet och motivationen.

Att motionera ska vara roligt och lätt. Börja långsamt och försiktigt. Om du inte vet vad du tycker om för slags motion så kan du prata med din kontaktperson om vad som skulle kunna passa för dig.

Ikon om Sexualitet

Sexualitet

Sunda sexuella relationer är en viktig del av livet och ett mått för livskvalitet. Men sexualiteten kan bli påverkad när man inte mår bra psykiskt.

Ändringar i stämningsläget på grund av schizofrenin eller biverkningar av någon av medicinerna kan leda till sexuell dysfunktion och nedsatt sexuell lust.

Om det skulle hända är det viktigt att du inte bara slutar ta din medicin. Även om man kan tycka att det är pinsamt är det viktigt att prata med sin läkare. Det finns andra behandlingsmöjligheter.

Om du är gravid eller planerar att skaffa barn så prata med din läkare om vilka läkemedel som är lämpliga vid graviditet och amning. Under tiden de psykotiska symtomen pågår/är akuta kan en del mista sina sexuella hämningar11

Detta medför ibland ett beteende som kan leda till en högre risk för att få sexuellt överförbara sjukdomar. Sök information och råd om preventivmedel och hur man skyddar sig från sexuellt överförbara sjukdomar. Om man inleder ett nytt förhållande ska man tänka på att skydda sig själv och sin partner.

Ikon om andlighet och ett bra liv

Andlighet

Att höra till och vara en del av en gemenskap kan ha stor betydelse. För många människor kan andlighet, tro och religion ge trygghet, identitet och engagemang.

Kyrkor och andra platser för troende kan erbjuda en stödjande miljö där man kan prata, känna sig mindre isolerad, rädd eller diskriminerad.

Vägvalsskylt
Det bästa valet

Se listan med goda råd om vad du kan göra för att få rätt behandling.

  1. APA Clinical Guidelines. American Psychiatric Association. Practice guidelines for the treatment of patients with schizophrenia. 2004
  2. Falkai P et al. World J Biol Psychiatry 2005; 6: 132-191.
  3. American Psychiatric Association. Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders. 4th Edition Text Revision (DSM-IV-TR). Arlington: American Psychiatric Publishing Inc. 2000.
  4. Lieberman JA et al. J Clin Psychiatry 1996; 57(suppl 9): 5-9.
  5. Robinson DG et al. Am J Psychiatry 1999; 156: 544-549.
  6. National Institute for Clinical Excellence. National Clinical Practice Guidelines Number 82.
  7. Howard R et al. Am J Psychiatry 2000; 157: 172-178.
  8. Angermeyer MC et al. Schizophr Bull 1990; 16: 293-307.
  9. Murray RM and Fearon P. J Psychiatr Res 1999; 33: 497-499.
  10. Lang UE et al. Cell Physiol Biochem 2007; 20: 687-702.
  11. Koen L et al. Psychosomatics 2007; 48: 128-134.
Logo Janssen | Pharmaceutical Companies of Johnson & Johnson