Råd till närstående
Råd till närstående
Om en av dina närstående har diagnostiserats med schizofreni kan du spela en mycket viktig roll genom att stödja och hjälpa honom/henne till att få en lämplig behandling.1 Lär dig mer om schizofreni för att kunna stödja den som har schizofreni så bra som möjligt. Läkaren bör kunna svara på eventuella frågor från närstående om vad schizofreni är och hur man behandlar det.
Det är ett viktigt mål att du fortsätter att bli bättre.
Personer som har schizofreni kan under dåliga perioder ha svårt att kommunicera under ett samtal med läkaren. I vissa fall är det bara en medlem av patientens familj eller en god vän som uppmärksammat ändringar i beteende eller uppfattningar. Därför kan familj och vänner vara viktiga stödpersoner vid konsultationer hos läkaren. Som närstående till en person som har schizofreni underlättar det att känna till hans eller hennes medicinska historia och vilken medicin personen har tagit.
Man kan också vilja ställa frågor om medicin, biverkningar, långsiktig påverkan på hälsa och risken för inläggning. Det är bra att skriva ner frågorna i förväg och ha papper och penna med vid läkarbesöket, om man vill göra anteckningar.
Erfarenheter från vardagen
Vad betyder familjen för någon som har schizofreni? Hur är det att bli övergiven av vänner och vad betyder det att möta förståelse och att vara tillsammans med andra? Hör här vad Åsa, Sandra och Kim säger om dessa och andra viktiga ämnen:
När jag drömmer om framtiden?
Kommer du rekommendera andra att vara öppen om sin diagnos?
Läkemedel har stor betydelse för de flesta med schizofreni. Du kan välja mellan daglig och månatlig behandling.
Referenser
- APA Clinical Guidelines. American Psychiatric Association. Practice guidelines for the treatment of patients with schizophrenia. 2004
- Falkai P et al. World J Biol Psychiatry 2005; 6: 132-191.
- American Psychiatric Association. Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders. 4th Edition Text Revision (DSM-IV-TR). Arlington: American Psychiatric Publishing Inc. 2000.
- Lieberman JA et al. J Clin Psychiatry 1996; 57(suppl 9): 5-9.
- Robinson DG et al. Am J Psychiatry 1999; 156: 544-549.
- National Institute for Clinical Excellence. National Clinical Practice Guidelines Number 82.
- Howard R et al. Am J Psychiatry 2000; 157: 172-178.
- Angermeyer MC et al. Schizophr Bull 1990; 16: 293-307.
- Murray RM and Fearon P. J Psychiatr Res 1999; 33: 497-499.
- Lang UE et al. Cell Physiol Biochem 2007; 20: 687-702.
- Koen L et al. Psychosomatics 2007; 48: 128-134.
Kontakta oss
Om du har frågor, kommentarer, önskemål eller synpunkter för denna webbplats kontakta oss gärna på nedanstående kontaktuppgifter:
- Via e-mail: jacse@its.jnj.com
- Via post: Janssen-Cilag AB, Kolonnvägen 45, 170 67 Solna
- Via telefon: 08-6265000
- Organisationsnummer: 556024-0037
- Momsregistreringsnummer: SE556024003701
Akut hjälp
Nedan finner du information om jourhavande läkare och organisationer som bland annat erbjuder anonym telefonrådgivning för psykiskt sjuka och deras närstående.
För akut hjälp, ring:
- Alarmcentralen - 112
- Hjälplinjen - 020-22 00 60 (öppet 13-22)
Man kan vända sig till alla psykiatriska akutmottagningar, oavsett var man är skriven. Du kan hitta adresser till psykiatriska avdelningar på internet.
