Att må bättre
Open menu
Close menu

Att må bättre

Att må bättre

Schizofreni kan påverka din livsstil, sociala och ekonomiska situation på olika sätt.

Schizofrenins psykotiska symtom och störningar kan orsaka i en persons dagliga liv, är självklart, men den fysiska hälsan kan också påverkas.

Syftet med behandlingen är att begränsa eller stoppa de psykotiska symtomen så att antalet återfall minskar. Det gör dig bättre rustad för komma igång med eller återuppta dina dagliga aktiviteter.1,6

Med antipsykotisk behandling som bas och med tillägg av psykosociala åtgärder kan symtomen ofta hanteras att man kan fungera bra i vardagen. Du kan själv göra många olika saker för att må bättre. Eftersom det är stor risk att bli sjuk igen om man slutar att ta sin antipsykotiska medicin eller om man tar den oregelbundet så är det viktigt att göra upp en plan för sin behandling.

Detta gör man tillsammans med läkaren, sitt vårdteam och sin familj. Din behandlingsplan är till för att förebygga/hindra att du får ett återfall av psykos. Det är mycket viktigt att du får stöd så att du kan följa din behandlingsplan. Om du tar din medicin oralt (i munnen) ska du ta den ordinerade medicinen i rätt dos och vid rätt tidpunkt varje dag och du ska komma på avtalade tider till din läkare/vårdkontakt.

Om du får långtidsverkande behandling (injektion) är det viktigt att komma till din vårdkontakt på avtalade tider så att du får medicinen vid rätt tidpunkt varje gång. Var noga med att följa även andra instruktioner som kan finnas i din behandlingsplan.

Stentorn
Ikon om Bättringsvägen

Bättringsvägen

Det är en stegvis process att återhämta sig från en psykos och man förlorar lätt överblicken över sina framsteg.

Genom att sätta upp mål och hålla ordning på när du uppnår dem, kan du få en överblick över hur du blir bättre och se vilka framsteg du gör. Du kan glädjas över dem och dela dem med andra.

  1. APA Clinical Guidelines. American Psychiatric Association. Practice guidelines for the treatment of patients with schizophrenia. 2004
  2. Falkai P et al. World J Biol Psychiatry 2005; 6: 132-191.
  3. American Psychiatric Association. Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders. 4th Edition Text Revision (DSM-IV-TR). Arlington: American Psychiatric Publishing Inc. 2000.
  4. Lieberman JA et al. J Clin Psychiatry 1996; 57(suppl 9): 5-9.
  5. Robinson DG et al. Am J Psychiatry 1999; 156: 544-549.
  6. National Institute for Clinical Excellence. National Clinical Practice Guidelines Number 82.
  7. Howard R et al. Am J Psychiatry 2000; 157: 172-178.
  8. Angermeyer MC et al. Schizophr Bull 1990; 16: 293-307.
  9. Murray RM and Fearon P. J Psychiatr Res 1999; 33: 497-499.
  10. Lang UE et al. Cell Physiol Biochem 2007; 20: 687-702.
  11. Koen L et al. Psychosomatics 2007; 48: 128-134.
Logo