Socialt umgänge

Socialt umgänge

Det är ett viktigt mål att du fortsätter att bli bättre. Det innebär att när dina symtom har stabiliserats så fungerar du bättre både på egen hand och tillsammans med andra och din livskvalitet höjs. Det kan kännas lättare att delta i sociala aktiviteter och att vara del i ett sammanhang som en utbildning, en förening eller ett jobb.

Det är ett viktigt mål att du fortsätter att bli bättre.

Som hjälp att behålla kontrollen över symtomen och för att fortsätta att bli bättre så är det viktigt att du tar medicin så som du och din läkare har kommit överens om, även om du känner dig bra.

Personer som håller om varandra
Ikon på Vänner och familj

Vänner och familj

Schizofreni kan dramatiskt ändra livet för både den som själv lever med sjukdomen och för den som står människor med schizofreni nära.

Är man engagerad i vården av en person med schizofreni kan det vara svårt att hantera de psykotiska episoderna och de positiva och negativa symtom som personen upplever.

Vården av en nära vän eller släkting med schizofreni kan i perioder vara ett heltidsjobb. Det gör det svårt att kombinera vården med att samtidigt ta hand om andra familjemedlemmar och sköta sitt arbete.

Närstående kan också uppleva en överväldigande känsla av förlust och sorg, vilket kan påverka såväl familjen som sociala och arbetsrelaterade aktiviteter.

Familjemedlemmar är mycket viktiga för personer med schizofreni på grund av det känslomässiga och sociala stöd som de kan ge.

Det kan vara i form av praktisk hjälp med hushållsbestyr som städning, matlagning och personlig hygien, att följa med dem till läkaren och motivera dem att fortsätta ta sin medicin enligt läkarens anvisningar.

Genom att fortsätta med medicineringen och regelbundet gå på läkarbesök kan man kontrollera många av de psykotiska symtomen, vilket kan göra det möjligt att fortsätta ha en normal vardag.

Personer som har schizofreni och som får stöd av familjen får ofta större livskompetens än de som lever mer isolerade . Även om man bor själv har man fortfarande behov av stöd från familj och vänner. En stabil miljö kan hjälpa människor med schizofreni att fortsätta behandlingen och hålla en nära kontakt med läkaren och vårdteamet.1

Ikon om Socialt umgänge

Socialt umgänge

Många som har sjukdomen schizofreni drar sig tillbaka från samvaro med andra människor - det är ett av de vanliga symtomen på sjukdomen.

En person som har schizofreni kan sakna motivation till att vara delaktig i vardagen.

Detta är ett av symtomen vid sjukdomen och kan leda till isolering och en minskad eller bristande förmåga att relatera till andra människor och bygga meningsfulla relationer. Psykoterapi och psykosociala åtgärder kan vara en hjälp att övervinna de sociala barriärerna vid schizofreni och få ett normalt socialt liv.1

Det är viktigt för personer som har schizofreni att känna sig trygga och accepterade. Det kan förbättra din och din familjs generella välbefinnande. För att detta skall fungera är det viktigt att symtomen är under kontroll – du skall därför ta din medicin så som du kommit överens om med din läkare.

Vägvalsskylt
Det bästa valet

Se listan med goda råd om vad du kan göra för att få rätt behandling.

  1. APA Clinical Guidelines. American Psychiatric Association. Practice guidelines for the treatment of patients with schizophrenia. 2004
  2. Falkai P et al. World J Biol Psychiatry 2005; 6: 132-191.
  3. American Psychiatric Association. Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders. 4th Edition Text Revision (DSM-IV-TR). Arlington: American Psychiatric Publishing Inc. 2000.
  4. Lieberman JA et al. J Clin Psychiatry 1996; 57(suppl 9): 5-9.
  5. Robinson DG et al. Am J Psychiatry 1999; 156: 544-549.
  6. National Institute for Clinical Excellence. National Clinical Practice Guidelines Number 82.
  7. Howard R et al. Am J Psychiatry 2000; 157: 172-178.
  8. Angermeyer MC et al. Schizophr Bull 1990; 16: 293-307.
  9. Murray RM and Fearon P. J Psychiatr Res 1999; 33: 497-499.
  10. Lang UE et al. Cell Physiol Biochem 2007; 20: 687-702.
  11. Koen L et al. Psychosomatics 2007; 48: 128-134.
Logo Janssen | Pharmaceutical Companies of Johnson & Johnson