Varningstecken/Tidiga tecken

Varningstecken/Tidiga tecken

Av och till kan människor med schizofreni inse att de är nära att bli sjuka igen eller att få ett återfall, men de förmår inte alltid göra något åt det.6

Ofta saknar en person som har schizofreni insikt om det egna tillståndet och kan därför ha svårt att inse att de håller på att bli sjuka. Vänner och familj kan hjälpa till att uppmärksamma varningstecknen för återfall i ett tidigt skede.

Dessa tecken kan vara att man sover eller äter mindre, inte kliver upp om morgonen eller att man inte kan koncentrera sig lika bra som annars. Det kan också vara att man plötsligt får ett ovanligt eller okarakteristiskt beteende, bisarra övertygelser, dålig personlig hygien och bristande intresse och motivation för vardagsaktivititer.1 Om dessa symtom uppmärksammas och behandlas så snart de uppkommer är det sannolikt att man snabbt blir bättre.1

Tidiga tecken

När en människa med schizofreni är på väg mot ett återfall är det ofta en stegvis process som är förknippad med en rad varningstecken. Var för sig behöver dessa tecken inte tyda på ett återfall men om flera av dem uppträder tillsammans och man oroar sig, kan det vara skäl att prata med läkaren.

Personer som har schizofreni behöver medicin, även när de mår bättre, för att säkra att tillfrisknandet håller i sig.

Här hittar du en lista över varningstecken som du kan fylla i, antingen ensam eller tillsammans med en närstående och sedan skriva ut och ta med till läkaren.

Lista över tidiga tecken/varningstecken PDF
Vägvalsskylt
Det bästa valet

Se listan med goda råd om vad du kan göra för att få rätt behandling.

  1. APA Clinical Guidelines. American Psychiatric Association. Practice guidelines for the treatment of patients with schizophrenia. 2004
  2. Falkai P et al. World J Biol Psychiatry 2005; 6: 132-191.
  3. American Psychiatric Association. Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders. 4th Edition Text Revision (DSM-IV-TR). Arlington: American Psychiatric Publishing Inc. 2000.
  4. Lieberman JA et al. J Clin Psychiatry 1996; 57(suppl 9): 5-9.
  5. Robinson DG et al. Am J Psychiatry 1999; 156: 544-549.
  6. National Institute for Clinical Excellence. National Clinical Practice Guidelines Number 82.
  7. Howard R et al. Am J Psychiatry 2000; 157: 172-178.
  8. Angermeyer MC et al. Schizophr Bull 1990; 16: 293-307.
  9. Murray RM and Fearon P. J Psychiatr Res 1999; 33: 497-499.
  10. Lang UE et al. Cell Physiol Biochem 2007; 20: 687-702.
  11. Koen L et al. Psychosomatics 2007; 48: 128-134.